Så har man då varit på den första förlustar-resan utan make och barn. Det var inte i går man var iväg utan familjen på något festligt. Det var min kusin som fyllde 30 och hon firade tillsammans med tre tjejkompisar. Dom hade hyrt en teater i Malmö och dom hade liveband och grejer. Det var nästan 100 gäster så det var många nya ansikten. När vi kom ner till Hedda (jag och brorsan) satt vi och pratade lite och kom in på bordsplaceringen. När jag fick reda på vem jag skulle sitta med var det nära att jag åkte hem igen... Det visade sig att jag skulle sitta mittemot en kille som bara pratade engelska. Panik! Hur i hela friden skulle detta gå?!? Jag som knappt kan prata engelska påverkad hur skulle det gå nykter??? Jag hade ju haft ångest inför denna festen just på grund av att jag inte kände några och skulle vara nykter, inte blev det bättre av denna information.

Mat lagade dom i stora lass och jag undrar om deras kök återhämtat sig än ;)


Det var bla medelhavspaj, citronmarinerad kyckling, spenatknyten, bulgursallad, grönsaksbiffar, röror, såser, rotfruktsgratäng och till slut en grönsallad. Till efterrätt bjöd dom på en maffig choklad-och-hallon-tårta och en supergod cheesecake med vit choklad.

När det bjöds upp till dans blev det full fart. Bandet som heter Festkomiteén spelar bara blågula hits så man kunde ju alla låtar och det är något särskilt med liveband.
Rätt som det var bjöds det på en överraskning, det var tjejerna som gick upp på scenen och framförde Moviestar med Ann-Sofie på trummor. Dom var jätte duktiga.


Moviestar passade ju alldeles ypperligt också eftersom bordsplaceringen baserades på just filmstjärnor. Man fick en halva av ett spelkort med en filmstjärna på och skulle sen mingla runt och försöka hitta den andra delen. Så nu vill jag gärna bli kallad Monroe ;)

När kvällen sen led mot sitt slut så hamnade jag hos min andra kusin ute på landet och vi satt uppe till 5, den nya tiden...
Det var riktigt skönt att slippa storstadsstressen. Jag fick liksom nog efter ett dygn...

Så sent i söndags kväll rullade två trötta syskon in på garageuppfarten och båda sa samtidigt: Borta bra men hemma bäst, ta mig tusan! Och det stämmer :)


X antal kilo fetaost. Stackars skåningar, dom måste dela sin fetaost själva,
här kommer den i färdiga tärningar ;)


Jonas (bror) och Hedda släpper loss


Det dignande presentbordet


Det var inte så många som samtalade under middagen, alla hade fullt
upp med att äta. Killen med blå tröja och glasögon närmast kameran
är den engelsktalande. Det gick faktiskt riktigt bra trots språkbarriären



Så här snygg kan en småbarnsmamma bli, ibland...




Det syns ju vem som fått skönheten i våran familj. Ändå är detta
ett av dom bättre korten på Jonas ;)